Så i torsdags gjorde jag min sista arbetsdag på jobbet, efter 4,5 år är det nu dags att prova vingarna igen, något helt nytt väntar. Jag känner mig mest bara skraj.. Det var en overkligt overklig känsla att lämna min lilla vrå i kontorslandskapet. Jag kan inte i min vildaste fantasti förstå hur jag ska klara mig utan Tiina mittemot?! Ett sådant guldkorn är inte helt lätt att hitta, vem ska hjälpa mig att lirka över tråkdiskussioner till tramsiga gapflabb.. :´( Många tårar blir det. Ett slutbus blev det i alla fall, jag är inte den första att skojja till det med chefen. Det här är vad han har att vänta när han slår på sin jobbtelefon efter semestern.. ;) Han är inte så teknisk av sig, så det lär bli knepigt att få bort bilden, tur att han är lätt att skojja med!
