Besök & fina presenter!

En vecka gammal är hon idag vår lilla tös! Det går bra här hemma, bortsett från amningen. Jag ska bespara er de blodigaste detaljerna, men jag kan sammafatta starten med aj aj aj.. Om vi inte tagit till några skvättar ersättning då & då hade veckan varit betydligt mindre mysig och jag gissar att varken jag eller Sanna hade fått sova något alls. Nu börjar det bli bättre och jag lägger en hel del energi på att få igång mjölkmaskineriet.. :) Kasper helammade jag i 5 veckor, han grät mer & mer för varje dag tills den dag han fick tillägg, sen var han världens nöjdaste lilla bebis. Jag delammade sedan i 4,5 månader. Även om det är dubbelt jobb så kommer jag att delamma även Sanna, men jag har inte gett upp hoppet om helamning ännu!!

Annars har vi verkligen njutit av den första tiden tillsammans, de där 10 pappadagarna är guld! För visst är det en omställning. Vid lunch brukar det finnas lite tid över för tandborstning och med lite tur även en dusch. Men jag mår bra, halleluja!! Bye bye hyperemesis. Har energi för att bestiga Mount Everest ungefär. Det är en obeskrivlig känsla, jag njuuuuuuuuuuuuuter.. ;)

Nu är hon här!

Natten till lördagen satte det igång, lite sådär lagom så att man inte riktigt visste om det var på riktigt eller inte. Det var ca 30 minuter mellan värkarna tills efter lunch nångång då det blev lite tätare, ca 10-15 minuter mellan varje. Skillnaden mot förra gången var att värkarna var riktigt kraftiga. Vid 16-tiden ringde jag in för att rådgöra lite angående antibiotikadroppet jag skulle få (pga GBS-infektion under graviditeten) och som jag visste skulle vara kopplat 4 timmar för att det skulle ha någon verkan. Men hon tyckte det verkade lugnt och sa att jag skulle höra av mig när det var mellan 3-5 minuter emellan.. Vid 17-tiden åkte vi till Johanna & Jens på grillkväll och för att lämna Kasper, nu kom värkarna mer tätt och gjorde förbaskat ont. Dessutom var det inte helt enkelt med all publik, Abbe undrade mitt under en värk "vad gör Ia egentligen".. ;) Då stod jag och flåsade mot Jens whiskeyskåp!

Vid 18.15 bestämde vi oss för att åka in efter lite på-pushning av syster, TACK. Värkarna kom med ca 5 minuters mellanrum nu. Tobbe & jag pratade om hur vi skulle göra, kanske köra en extra runda för att slippa bli hemskickade osv. Men jag ville bli kollad och vi log mot varandra när BM sa att jag var öppen 6-7 cm. BM sa att det kanske kan bli bebis innan deras skiftbyte vid 21.30. Vi fick bli inskrivna och jag skulle kunna få min efterlängtade lustgas den här förlossningen, med Kasper hade jag ingen smärtlindring över huvudtaget mer än lustgas under 2 krystvärkar.. Så 19.15 kom vi in i förlossningsrummet. Jag fick lustgas, som inte hjälpte ett skiiit tyckte jag för nu gjorde det ONT. Jag tittade på Tobbe och sa "det här kommer gå fort". Droppet kopplades äntligen på plats (helt verkningslöst skulle det visa sig). 19.24 frågade Tobbe om han kunde gå på toaletten "ja, absolut sa jag". 19.25 sa det PANG, jag fick krystvärkar som gjorde förtvivlat ont. Det var ingen paus mellan de tre krystvärkarna jag hade och jag ville verkligen inte vara med längre. Det blev lite kaos i rummet och BM sprang ut och ropade på den blivande pappan att komma. Jag hade fullständig panik av smärtan, tappade kontrollen helt under de där 6 minutrarna, smärtan var så enorm att jag aldrig upplevt något liknande.. Men så 19.31 var hon äntligen ute! Vår lilla Sanna, 3400 gram och 50 cm! ♥

Vi var chockade både Tobbe & jag över att det var en liten flicka och blev lite smått förstummade till en början.. :) Efter tillväxtultraljudet i v 34 då BM försa sig (trodde vi) bekräftades min känsla av att det var en liten kille i magen, men ack så fel jag hade.. Ett litet rött plagg hade jag nedpackat i skötväskan om ifall att, resten var mest blått! Storebror Kasper tycker än så länge att det är mysigt med ett litet syskon. Han har fått för sig att hon heter Tina? Och när vi försöker hjälpa på traven med Sssssss säger han "Stina"? Nu har lugnet lagt sig här hemma, vi njuter av lediga dagar tillsammans och jag får inte nog av bebisgosande. Familjen har varit här för en första titt och idag är det farmor & farfars tur. Bilder kommer så småningom!!

Fin kväll

En riktigt fin kväll blev det igår, vi (ja, alla utom jag då) kunde njuta av lite bubbel i kvällssolen innan vi slog oss ner i uterummet för kvällens grille-middag! Mys mys mys! Som syrran skrev så kunde jag inte bjussa på ett femte litet barnbarn i födelsedagspresent men hon fick i alla fall en ursnygg jacka av pappa. Så snygg att jag var tvungen att åka till Team Sportia idag för köpa en likadan. Det fanns bara en kvar och som ni förstår är det inte helt lätt att prova ut en jacka med bebismage á la vecka 40.

Ett besök hos barnmorskan var inplanerat idag också - tidsmässigt mitt i dagisutflykten till Alljungen. När jag vaknade i morse kände jag mig så usel som inte bokat om besöket för att kunna följa med Kasper, det var många föräldrar med på resan. Lipade en liten skvätt och lovade mig själv att jag ska följa med nästa år istället. Barnmorskebesöket var dessutom över på en kvart, och jag kände mig lite snopen när jag gick därifrån. Nästa tid är om 2 veckor, då har jag ju passerat bf med en vecka.. Men barnmorskan sa hej då och lycka till så hon verkar inte räkna med att jag dyker upp fler gånger, man kan ju hoppas att hon har rätt. Fick inte med mig så många siffror idag men hjärtljuden var i alla fall 136 och hon poängterade för 8:e gången att det var kill-hjärtljud, hon verkar glömma att hon säger det varje gång jag är där.. ;)

Hurra för mamma idag!

Ligger till sängs men får skylla mig själv som tog ett knäckebröd för mycket till frukost.. Snart, snart kan jag äta utan att behöva planera in vila efteråt, vilken känsla! Undrar om jag blir av med mitt sötsug också, jag slevar slut på nutellaburkarna i ett nafs och tömmer affärerna på kexchoklad och glass med krossad choklad.

Idag har jag i alla fall rätt att mumsa gottigt för vi ska fira mammas födelsedag här hemma hos oss med lite knytis. Imorn åker de på semester och då tar familjen Sjöstedt över jouren i några dagar. Men bebis lär stanna i magen ett tag till, jag har det på känn.

Lille Kasper

Förlossningsberättelse med Kasper, skrivet 3 veckor efter att han kom till världen!

Det hela började natten till söndagen den 3:e februari klockan 3 på natten. Jag vaknade av att jag hade svaga värkar som kom var 30:e - 45:e minut. Så höll det på hela söndagen. Åkte hem till mamma & pappa på kvällen, Johanna var också där och eftersom jag flåsade loss gick det gick inte att dölja att jag hade värkar. Men jag trodde aldrig att det var nåt på gång. Tänkte att det nog bara var förvärkar och det kan man ha länge hade jag hört. När jag kom hem till Tobbe började det bli lite tätare mellan värkarna och på natten drog det igång ordentligt. Vi var lite paffa både Tobbe & jag och var tvugna att ägna en timme åt att tänka om - att det faktiskt verkade som att bebisen ville titta ut nu, 11 dagar tidigare än beräknat. Jag gick igenom allt jag inte hunnit göra på jobbet och tänkte, nej shit jag måste till jobbet först och avsluta. Hade ju möte med bossen inbokat dessutom.. 

Vi klockade värkar hela natten, vid 3-tiden tog jag ett bad, hade värkar med ca 5 minuters mellanrum nu och det blev inte bättre av badet. Vi ringde in och de sa att vi själva fick bestämma om vi ville komma in. Jag ville vara kvar hemma så så blev det. Framåt morgontimmarna började det att avta. Det var ca 10-20 min mellan värkarna och vi började tro att det inte skulle bli någon bebis idag. Jag skickade iväg Tobbe till jobbet men kollegorna skickade hem honom igen när de fick höra att jag hade haft värkar i 18 timmar. Så han fixade bara lite grejer och sen åkte han hem till mig igen. Vid 10-tiden ville de att vi skulle komma in för undersökning. Precis innan barnmorskan kom in i rummet sa vi till varandra att "va pinsamt om det bara va fejk och att du måste åka tillbaka till jobbet nu när de fixat vikarie för dig i två veckor". Men till vår stora lättnat var jag öppen 4 cm (kl. 11). Jag blev inskriven och vi tog lite lunch. Tobbe gick och köpte en tidning. Vid 12.30 var han tillbaka, då började det bli jobbigt. Vi ringde efter barnmorskan. Jag sa att jag gärna skulle vilja ta ett bad, en dusch eller kanske testa TENS-apparaten. Barnmorskan tyckte jag skulle hoppa in i duschen eftersom den var närmast, så förberedde de TENS-apparaten och lustgasen så länge. Nu var klockan 13.00 ungefär. När jag stod i duschen började det bli riktigt riktigt jobbigt. Ingen förstod var jag var nånstans i värkarbetet, inte jag heller.

13.40 lyckades jag ta mig ut ur duschen, och då kom första krystvärken plus att jag började blöda. Jag var helt chockad och blev lite rädd. Jag skulle ju testa TENS-apparaten och sippa lustgas. Och där stod jag utanför duschen och krystade. Tobbe ringde på barnmorskan och det blev en jäkla fart. Hur de lyckades få upp mig i sängen har jag ingen aning om. Sen kämpade jag på i 50 minuter till, det var tufft och jag släppte inte Tobbes hand för en sekund. Vid varje krystvärk krampade jag i båda benen på insidan av låren och höll på att kicka barnmorskan vid en krampattack. Men så äntligen, 14:41 den 4 februari 2008, var han ute i dagens ljus, vår älskade Kasper. Han vägde 3080 gram och var 51 cm lång. Lycka!

Magen

Idag, 11 dagar innan BF kom Kasper! Men här är inget på G. Inga värkar & "pluggen" på plats.. Bebis kan du boxa igång det snart!! :)

Bilder

1. Picnic på tomten
2. Fotboll med pappa
3 Pizza med Valle
4 Tina & Tyra

Cool

Såhär cool blir man med ny keps och nya skor!

Helg igen, det gick snabbt.. En cykel-picknick-utflykt ska vi göra lilla familjen, sen blir det grillad lax med parmesanost ikväll. Mums!

Idag är det 18 dagar kvar till BF. Det enda som inte stramar runt magen nu är en mamma-jeans-kjol. Kan inte påstå att jag känner mig särskilt hot, tröjorna är på tok för tajta, håret är stripigt och jag känner mig lika lätt på steget som en flodhäst.

Kaspers "pratutveckling" går bra och vi övar en del här hemma även om vi slappar till i perioder. Det är mer slarv i uttalet än att han inte kan. Säger tex gofon och gårråd men när man ber honom säga telefon och förråd så uttalar han det med alla bokstäver på rätt plats.

En liten känslig kille är det i alla fall, vill ligga nära nära mamma när han ska somna, hålla i handen helst och blir lätt ledsen när vi säger till honom om något. Då höjer vi inte ens rösten. Nästa sekund är det ös, cykla, springa, spela fotboll och hoppa studsmatta så att han blir alldeles svettig!! Tävlas ska det göras, hela tiden, och när han förlorar bryter han ihop fullständigt..

Vecka 38

Sf: 36
Blodtryck: 125/74
Puls: 84
Järn: 119
Hjärtljud: 144
Vikt: +10 kg

Valborg

Igår hade Tobbe chinos, jeansskjorta, 3-dagarsstubb och en liten tendens till snedlugg. Precis på pricken som jag vill ha honom och mycket lik Beppe Starbrink från Gokväll. Insåg snabbt att jag råkat berätta för gänget att jag tittar på tantprogram men men, så är ju sändningstiden optimal för en hyperemesis-graviditet.. ;)

♥

Gårdagens valborgsfirande var mycket lyckat, 8 glada vuxna och 8 söta barn (med den i magen medräknad) samlades upp hos familjen Wihlborg för god mat och dryck! Vid tolv traskade vi hemåt men jag gissar att resten av gänget stannade kvar långt in på småtimmarna!!