Först ut var Ellie, min lilla brorsdotter. Lite smått magisk känsla när alla gästerna kom dit med båt och fyllde det lilla kapellet till sista raden. Prellen (som för övrigt var helt gudomligt bra, ni vet en sån som är motsatsen till högtravande och präktig) välkomnade så Ellie, Birgitta, Kristina fram till sin alldeles egna lilla dopgudtjänst. Ett litet rim hade jag skrapat fram kvällen innan, men det satt långt inne.
Nästa dag var det lille Elias tur. Dopgudtjänsten gick bra men under högmässan fick Kasper myror i brallan och dansade loss till alla psalmerna. Sanna ville helst vara i både min och Tobbes famn samtidigt och grinade mest hela tiden. Men sen lekte de nonstop ändå fram till kvällen, med korta pauser för mat och tårta. Och tårtorna ja, de var helt makalöst fina, duktiga Hanna!
Tack säger vi än en gång!
