Ett år har gått sedan Cissi lämnade oss. Lika ofattbart. Var nere vid hennes grav idag, tänk om hon visste hur saknad hon är, alla fina blommor och kort visar det. När jag gick in på kyrkogården tänkte jag, "jag är 28 år och på väg till min älskade väns grav med en blomma, hur kan det ens få vara så, hur kan det ens vara sant?" Jag vill inte att det ska vara sant.. Jag vill inte..
Idag går mina tankar till Cissis familj..
